varför kärnkraft?

Varför Kärnkraft?
Ett debattinlägg om kärnkraftens vara eller inte vara.


Kärnkraftens risker

Den dödliga radioaktiviteten

Det finns få substanser som är så dödliga som starkt radioaktivt material. Till skillnad från många andra farliga ämnen i vår omgivning så kan man inte höra, känna, smaka, se eller lukta sig till radioaktivitet. Det är också svårt att dra någon gräns under vilken radioaktiviteten inte är farlig. Så sent som 1990 såg sig ICRP, International Comission on Radiological Protection, tvunget att ytterligare sänka gränsvärdena för arbetare vid kärnkraftverk. Även om man idag har någorlunda kunskap om effekterna av att bestrålas vid ett enskilt tillfälle, så är det fortfarande till stora delar okänt hur kontinuerlig bestrålning påverkar oss.

Harrisburg och Tjernobyl

Den civila kärnkraften rymmer hittills, tack och lov, endast två stora olyckor – Harrisburg 1979 och Tjernobyl 1986. I Tjernobyl kastades ca. 3,5% av reaktorhärdens radioaktiva material upp i atmosfären och fördes iväg av vindarna, vilket ledde till en kraftig förhöjd radioaktivitet i stora delar av Europa (Söderberg m.fl. 1988, s. 1196).

Enligt den officiella sovjetiska statistiken var utsläppen i storleksordningen 50 miljoner curie, att jämföra med atombomberna över Hiroshima och Nagasaki på vardera 1 miljon curie (Lenssen, s. 49). Uppskattningar av hur många dödliga cancerfall som haveriet orsakat världen över går från 14 000 till 475 500.

Det är svårt att bedöma de rent ekonomiska kostnaderna för en olycka av Tjernobyls storlek. Än mindre kan förlusterna i människoliv och naturvärden värderas. Det kan dock konstateras att konsekvenserna av en större kärnkraftsolycka är oerhörda.

Går sannolikheten att beräkna?

Även om sannolikheten för att en sådan olycka i Sverige är liten, så är den inte obefintlig. Det är överhuvudtaget i det närmaste omöjligt att bedöma sannolikheter av denna storleksordning. Det är ett psykologiskt väletablerat faktum är människor ofta tenderar att över- eller underskatta sannolikheter, och i beräkningar som dessa kan sådana subjektiva skillnader påverka resultatet oerhört.

I resonemangen kring sannolikhet är det också viktigt att påminna sig om de sannolikhetsbedömningar som gjorts tidigare. Olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl var enligt de tidigare statistiska beräkningarna i princip omöjliga. Ändå inträffade de bevisligen, vilket påvisar minst en av två saker. Antingen hade man missbedömt sannolikheterna, eller så hade man en ohygglig otur. Två gånger.

Brister i säkerhet

I de svenska kärnkraftverken har man flera gånger under åren blivit tvungen att förlänga driftstopp och göra oväntade investeringar på grund av stort slitage. Det kan kännas betryggande att dessa problem upptäcks och åtgärdas, men de är samtidigt ett tecken på att man inte kunnat förutsäga hur stort slitaget på ett kärnkraftverk är. Det är därför svårt att bedöma om de siffror som brukar anges för kärnkraftverkens livslängd är korrekta. Det verkar instinktivt orimligt att man i vissa fall är tvungen att göra miljardinvesteringar i någonting som påstås hålla i ytterligare minst 20 till 30 år.

Kärnkraftens risker – sammanfattat

Riskerna med kärnkraft är svåra att bedöma. Å ena sidan är konsekvenserna av en olycka oöverskådliga, å andra sidan är sannolikheten liten, men svår att fastställa. Vi kan konstatera att det omöjliga redan har hänt två gånger tidigare, fastän det redan då var osannolikt.

När det gäller de svenska kärnkraftverken så har man flera gånger tvingats till förlängda driftstopp och nyinvesteringar, vilket visar hur osäkra livslängdskalkylerna är. På grund av konsekvenserna av en olycka går det bara att konstatera att kärnkraften även i Sverige är förenad med stora risker.

1 2 3 4 5 6 7 8 9