argumentationsanalys

En introduktion till argumentationsanalys


Den schematiska strukturen

För att förenkla läsandet av en argumentation, så använder man sig av en schematisk struktur. Tesen och argumenten betecknas på det sätt som beskrivits ovan och man försöker också hålla dem korta och koncisa. Ordningen mellan argumenten är också viktig och det finns några regler att följa.

Argumentationen inleds alltid med tesen följt av samtliga proargument, och först därefter kommer contraargumenten. Underargument placeras i samma ordning direkt efter sitt respektive huvudargument. Premisser inordnas direkt efter sina argument om möjligt, men inte i de fall det förekommer ytterligare argumentation kring själva premissen. I dessa fall anges premisserna efter underargumenten.

Beskrivande och värderande analys

Den schematiska strukturen brukar ibland kallas en beskrivande analys, eftersom den beskriver argumentationen så som den uppfattas. Den beskrivande analysen ska inte innehålla någon bedömning av argumentens relevans eller hållbarhet; dessa gör man istället efteråt i den värderande analysen.

I den beskrivande analysen tar man alltid upp alla de argument som författaren använder i sin text och även de premisser som är tvivelaktiga, omdebatterade eller nödvändiga för andra argument. Det är viktigt att göra en noggrann och välbalanserad beskrivande analys av en text, innan man börjar med den värderande analysen. Den beskrivande analysen ska kunna accepteras av författaren och bör inte vara inriktad åt något visst håll. En beskrivande analys kan också vara en bra grund för att senare skriva en egen argumentation.

Att finna tesen

Det första steget för att göra en beskrivande analys är alltid att finna tesen. Många gånger är detta den svåraste biten i hela analysen, eftersom det kan vara svårt att hitta ett centralt budskap i en oklar text. Ofta finns det också flera alternativa teser som vid en första granskning kan tyckas lika rimliga.

När man väljer en tes är det viktigt att fånga det som verkligen var författarens intention. Tesen bör vara en fras eller en del av en fras ur texten, och ska också helst vara kort och koncis. Ofta blir man tvungen att omformulera den ursprungliga tesen en aning för att få en klarare formulering.

Övning 4 – beskrivande analys

Nedan finns en enkel text du som övning kan göra en beskrivande analys av. Under analysen kan det vara bra att ställa följande frågor – vilken är egentligen tesen? Stödjer ett visst argument tesen eller ett annat argument? Saknar något argument någon premiss som kan diskuteras?

Vår största källa till kunskap om Sokrates är Platon. Det är därför omöjligt att vara säker på om Sokrates sagt de ord Platon tillskriver honom, eller om han ens existerat. Platons verk är flera tusen år gamla och existerar inte längre i original efter förstörelsen av Alexandria. Vi vet också Platon varit böjd åt att återberätta andras historier, som till exempel legenden om det försvunna Atlantis. Vi har all anledning att betvivla att de citat vi har av Sokrates är äkta.

Ta gärna gott om tid på dig och gör flera förslag. När du funderat färdigt, så kan du titta på lösningen till övningen.

Avslutning

Denna text har försökt ge en kort introduktion till en rad begrepp och ett skrivsätt som kan användas för att beskriva och analysera argumentation. Ett flertal viktiga aspekter, som till exempel hur argument bör vara formulerade och hur den värderande analysen ska göras, har dock i det närmaste lämnats obesvarade.

Det är min förhoppning att denna korta inledning har varit till någon hjälp och vägledning, och för den mer intresserade läsaren kan jag varmt rekommendera någon av de tidigare nämnda böckerna. Eller varför inte en grundkurs i praktisk filosofi?

» Se ett exempel på en argumentationsanalys

1 2 3 4