argumentationsanalys

En introduktion till argumentationsanalys


Underargument och premisser

Om man vill stärka ett arguments hållbarhet så kan man använda sig av underargument. Ett underargument är ett argument som inte ger direkt stöd till tesen, utan stödjer ett annat argument. En argumentation får tack vare underargumenten ett slags trädstruktur, där vissa argument kan komma långt ut från stammen (tesen). Normalt sett brukar man försöka undvika argumentationer med fler än fyra nivåer, eftersom den lätt uppfattas som alltför omfattande och irrelevant.

Underargument betecknas med P eller C följt av beteckningen för det argument de stöder eller försvagar. Underargumenten kan också numreras; proargument för sig och contraargument för sig. P1P3 är till exempel det första under(pro)argumentet till P3.

Om man istället för att stärka hållbarheten, vill stärka ett arguments relevans så kan man använda sig av en premiss. En premiss tydliggör sambandet mellan argumentet och det man vill argumentera för eller emot, exempelvis tesen. Normalt sett utelämnas premisser som anses självklara eller obetydliga. I en del fall kan ett argument också ha flera premisser. Man talar ibland om premissmängden som en beteckning för argumentet och alla dess premisser.

Ett vanligt misstag är att blanda ihop underargument och premisser. En viktig egenskap hos premisser är att de alltid kan byta plats med själva argumentet, utan att det gör argumentationen ologisk. Varje premiss förutsätter nämligen existensen av de andra påståendena för att få relevans i förhållande till tesen. Premisser betecknas med p följt av argumentet de refererar till. Exempelvis är p1P3 den första premissen till P3.

Relevansinvändningar och beviskraft

Vanliga contraargument angriper hållbarheten hos en tes eller ett argument, men ibland är det nödvändigt att argumentera mot relevansen av något. Detta görs med en relevansinvändning, vilket är ett contraargument mot en av argumentets premisser. Ofta är dock premisser underförstådda eller dolda, varför det är viktigt att först ta fram en rättvisande formulering av dessa.

Beteckningen för en relevansinvändning följer av de tidigare beteckningarna. Exempelvis är C1p1P3 en relevansinvändning till det tredje proargumentet via dess första premiss. Givetvis måste premissen p1P3 också finnas med i analysen.

Beviskraft kallas det stöd ett argument eller en hel argumentation ger till tesen. En stor beviskraft ökar tesens hållbarhet. För varje argument kan beviskraften beräknas som produkten av hållbarheten och relevansen, d.v.s. om antingen hållbarheten eller relevansen är noll, så blir beviskraften också noll.

Övning 3 – finn egna argument

I övningen nedan saknas argument på några olika platser i argumentationen. Formulera egna argument som passar in i den givna strukturen. Tänk på om det är ett argument, ett motargument, en premiss eller en relevansinvändning som du håller på att formulera. Om du inte har historiska kunskaper för att skapa hållbara argument, så känn dig fri att skapa din egen historia!

T Sokrates dömdes orättfärdigt till döden.

P1 Att tillåta dödsstraff är orättfärdigt.
P1P1 ???
P2P1 Samhället borde inte syssla med att straffa individer.
 
P2 Sokrates dömdes för sina politiska idéer.
P1P2 Sokrates dömdes för att ha förlett ungdomen.
P2P2 Sokrates var politiskt farlig för de styrande i Aten.
pP2 ???
P1pP2 Att bestraffa politiska idéer går emot åsikts- och yttrandefriheten.
 
C1 Sokrates dömdes inte till döden.
P1C1 Sokrates valde själv att tömma giftbägaren.
pC1 Sokrates fick själv välja sitt straff.
C1pC1 ???

När du funderat färdigt, så kan du titta på lösningen till övningen.

1 2 3 4