Högst tillfälliga länkar
Högst tillfälliga länkar
19 december 1999
Den här texten är ett försök att på ett enkelt och lättfattligt sätt förklara hur man kan analysera argument och förstå argumentationer. Jag kommer att presentera en modell för att dela upp stora argumentationer i enskilda argument och förklara deras inbördes relationer. Genom att på detta sätt bättre förstå en argumentation kan man lättare hitta svagheter och osakligheter och genomskåda andras debattknep, men man kan också själv bli bättre på att argumentera sakligt och föra fram sin åsikter – både i skrift och tal.
Den modell för argumentationsanalys som kommer att presenteras här är hämtad ur boken Argumentationsanalys av Gunnar Björnsson, m.fl. som kan rekommenderas för vidare läsning. En stor dos inspiration är också hämtad ur Empirisk semantik av Arne Næss.
Argument brukar normalt sätt bedömas utifrån två olika egenskaper – relevans och hållbarhet. Ett arguments hållbarhet är detsamma som dess styrka eller trovärdighet. Om jag vill argumentera för att ”Måns är en katt” så är det inte trovärdigt att säga ”Alla som heter Måns är katter”, eftersom det är uppenbart falskt.
Relevans handlar om hur mycket ett argument hör till saken. Om jag exempelvis vill ge stöd för att ”Måns är en katt”, så duger det inte att säga att ”himlen är blå”, även om det är aldrig så sant. Det hör inte till saken och är därmed irrelevant.
Man kan pröva ett arguments hållbarhet genom att fråga ”Hur kommer det sig?” eller ”Varför då?” Relevansen kan på samma sätt prövas med frågan ”Än sen?”. Gå gärna tillbaka till de här frågorna om du blir osäker på vad som är hållbarhet eller relevans.
Nedan följer en enkel argumentation. En bra övning kan vara att fundera på några frågor när du läser argumentationen: Är argumenten hållbara? Är de relevanta? Vad ger argumenten för stöd till det första påståendet?
| Påstående | Sokrates var grek. |
|---|
| Argument 1 | Alla är greker. |
|---|---|
| Argument 2 | Sokrates var filosof. |
När du funderat färdigt, så kan du titta på lösningen till övningen.
Argument förekommer sällan ensamma, utan argumenterar oftast för något. Detta något kallas för en tes och förkortas med ett T. Tesen är det centrala i argumentationen och bestämmer relevansen hos övriga argument.
När man analyserar eller skapar en argumentation är det lätt hänt att välja tesen på ett felaktigt sätt. Att lyfta fram det starkaste argumentet som tes blir ofta fel, eftersom det kan göra andra argument irrelevanta i förhållande till denna tes. Detsamma riskerar också att hända när alltför många argument förs in i en och samma argumentation. Tesen ska istället vara ett sammanfattande påstående för hela argumentationen.
I debatterande text är det vanligt att tesen är otydlig, dold eller underförstådd. Det kan vara både svårt och krävande att finna en tydlig tes till hela argumentationen, framförallt då författaren varit omedveten om sitt otydliga budskap. I dessa fall kan det vara motiverat att dela upp argumentationen i flera delar med varsin tes.
Proargument är de argument som är menade att stärka tesens hållbarhet. Proargumenten argumenterar helt enkelt för tesen. Contraargumenten är tvärtom de argument som är menade att försvaga tesens hållbarhet. Dessa argument vänder sig mot tesen.
Proargument brukar betecknas med P, och contraargument med C. Om man har flera argument så numreras de också; proargument för sig och contraargument för sig. Numreringen visas med ett index, t.ex. P3 för proargument 3.
Övningen nedan består av några enkla påståenden. Försök ordna dem till en sammanhängande argumentation genom att först välja en lämplig tes, och därefter dela in de övriga påståendena i pro- och contraargument. Tänk på att tesen ska sammanfatta hela argumentationen och att inget argument ska vara irrelevant.
När du funderat färdigt, så kan du titta på lösningen till övningen.
Om man vill stärka ett arguments hållbarhet så kan man använda sig av underargument. Ett underargument är ett argument som inte ger direkt stöd till tesen, utan stödjer ett annat argument. En argumentation får tack vare underargumenten ett slags trädstruktur, där vissa argument kan komma långt ut från stammen (tesen). Normalt sett brukar man försöka undvika argumentationer med fler än fyra nivåer, eftersom den lätt uppfattas som alltför omfattande och irrelevant.
Underargument betecknas med P eller C följt av beteckningen för det argument de stöder eller försvagar. Underargumenten kan också numreras; proargument för sig och contraargument för sig. P1P3 är till exempel det första under(pro)argumentet till P3.
Om man istället för att stärka hållbarheten, vill stärka ett arguments relevans så kan man använda sig av en premiss. En premiss tydliggör sambandet mellan argumentet och det man vill argumentera för eller emot, exempelvis tesen. Normalt sett utelämnas premisser som anses självklara eller obetydliga. I en del fall kan ett argument också ha flera premisser. Man talar ibland om premissmängden som en beteckning för argumentet och alla dess premisser.
Ett vanligt misstag är att blanda ihop underargument och premisser. En viktig egenskap hos premisser är att de alltid kan byta plats med själva argumentet, utan att det gör argumentationen ologisk. Varje premiss förutsätter nämligen existensen av de andra påståendena för att få relevans i förhållande till tesen. Premisser betecknas med p följt av argumentet de refererar till. Exempelvis är p1P3 den första premissen till P3.
Vanliga contraargument angriper hållbarheten hos en tes eller ett argument, men ibland är det nödvändigt att argumentera mot relevansen av något. Detta görs med en relevansinvändning, vilket är ett contraargument mot en av argumentets premisser. Ofta är dock premisser underförstådda eller dolda, varför det är viktigt att först ta fram en rättvisande formulering av dessa.
Beteckningen för en relevansinvändning följer av de tidigare beteckningarna. Exempelvis är C1p1P3 en relevansinvändning till det tredje proargumentet via dess första premiss. Givetvis måste premissen p1P3 också finnas med i analysen.
Beviskraft kallas det stöd ett argument eller en hel argumentation ger till tesen. En stor beviskraft ökar tesens hållbarhet. För varje argument kan beviskraften beräknas som produkten av hållbarheten och relevansen, d.v.s. om antingen hållbarheten eller relevansen är noll, så blir beviskraften också noll.
I övningen nedan saknas argument på några olika platser i argumentationen. Formulera egna argument som passar in i den givna strukturen. Tänk på om det är ett argument, ett motargument, en premiss eller en relevansinvändning som du håller på att formulera. Om du inte har historiska kunskaper för att skapa hållbara argument, så känn dig fri att skapa din egen historia!
| T | Sokrates dömdes orättfärdigt till döden. |
|---|
| P1 | Att tillåta dödsstraff är orättfärdigt. |
|---|---|
| P1P1 | ??? |
| P2P1 | Samhället borde inte syssla med att straffa individer. |
| P2 | Sokrates dömdes för sina politiska idéer. |
| P1P2 | Sokrates dömdes för att ha förlett ungdomen. |
| P2P2 | Sokrates var politiskt farlig för de styrande i Aten. |
| pP2 | ??? |
| P1pP2 | Att bestraffa politiska idéer går emot åsikts- och yttrandefriheten. |
| C1 | Sokrates dömdes inte till döden. |
| P1C1 | Sokrates valde själv att tömma giftbägaren. |
| pC1 | Sokrates fick själv välja sitt straff. |
| C1pC1 | ??? |
När du funderat färdigt, så kan du titta på lösningen till övningen.
För att förenkla läsandet av en argumentation, så använder man sig av en schematisk struktur. Tesen och argumenten betecknas på det sätt som beskrivits ovan och man försöker också hålla dem korta och koncisa. Ordningen mellan argumenten är också viktig och det finns några regler att följa.
Argumentationen inleds alltid med tesen följt av samtliga proargument, och först därefter kommer contraargumenten. Underargument placeras i samma ordning direkt efter sitt respektive huvudargument. Premisser inordnas direkt efter sina argument om möjligt, men inte i de fall det förekommer ytterligare argumentation kring själva premissen. I dessa fall anges premisserna efter underargumenten.
Den schematiska strukturen brukar ibland kallas en beskrivande analys, eftersom den beskriver argumentationen så som den uppfattas. Den beskrivande analysen ska inte innehålla någon bedömning av argumentens relevans eller hållbarhet; dessa gör man istället efteråt i den värderande analysen.
I den beskrivande analysen tar man alltid upp alla de argument som författaren använder i sin text och även de premisser som är tvivelaktiga, omdebatterade eller nödvändiga för andra argument. Det är viktigt att göra en noggrann och välbalanserad beskrivande analys av en text, innan man börjar med den värderande analysen. Den beskrivande analysen ska kunna accepteras av författaren och bör inte vara inriktad åt något visst håll. En beskrivande analys kan också vara en bra grund för att senare skriva en egen argumentation.
Det första steget för att göra en beskrivande analys är alltid att finna tesen. Många gånger är detta den svåraste biten i hela analysen, eftersom det kan vara svårt att hitta ett centralt budskap i en oklar text. Ofta finns det också flera alternativa teser som vid en första granskning kan tyckas lika rimliga.
När man väljer en tes är det viktigt att fånga det som verkligen var författarens intention. Tesen bör vara en fras eller en del av en fras ur texten, och ska också helst vara kort och koncis. Ofta blir man tvungen att omformulera den ursprungliga tesen en aning för att få en klarare formulering.
Nedan finns en enkel text du som övning kan göra en beskrivande analys av. Under analysen kan det vara bra att ställa följande frågor – vilken är egentligen tesen? Stödjer ett visst argument tesen eller ett annat argument? Saknar något argument någon premiss som kan diskuteras?
Vår största källa till kunskap om Sokrates är Platon. Det är därför omöjligt att vara säker på om Sokrates sagt de ord Platon tillskriver honom, eller om han ens existerat. Platons verk är flera tusen år gamla och existerar inte längre i original efter förstörelsen av Alexandria. Vi vet också Platon varit böjd åt att återberätta andras historier, som till exempel legenden om det försvunna Atlantis. Vi har all anledning att betvivla att de citat vi har av Sokrates är äkta.
Ta gärna gott om tid på dig och gör flera förslag. När du funderat färdigt, så kan du titta på lösningen till övningen.
Denna text har försökt ge en kort introduktion till en rad begrepp och ett skrivsätt som kan användas för att beskriva och analysera argumentation. Ett flertal viktiga aspekter, som till exempel hur argument bör vara formulerade och hur den värderande analysen ska göras, har dock i det närmaste lämnats obesvarade.
Det är min förhoppning att denna korta inledning har varit till någon hjälp och vägledning, och för den mer intresserade läsaren kan jag varmt rekommendera någon av de tidigare nämnda böckerna. Eller varför inte en grundkurs i praktisk filosofi?