Ska vi förbjuda det obehagliga?

Av Per Cederberg

Vi lever, som vi alla vet, i ett tolerant samhälle. Eller inte? Finns det skillnader mellan fina grupper och de som bara väcker obehag?

Låt oss pröva med en notis från tidningen Metros förstasida fredagen 13 november 1998. Jag återger den nedan med ordet ”tiggare” bytt mot ”handikappad” och ”tiggande” bytt mot ”dreglande”.


Polisen vill bötfälla handikappade i tunnelbanan

STOCKHOLM : Antalet handikappade i tunnelbanan och på pendeltågen ökar.

– Vi har märkt en ökning den senaste tiden. Vid ett tillfälle var det en hel familj som var ute och dreglade, säger Kjell Hultman, trygghets- och säkerhetsansvarig på SL.

Många resenärer har hört av sig till SL och polisen och klagat på de handikappade.

– Folk upplever det som väldigt obehagligt, säger Lars Sjöberg vid tunnelbanepolisen.

Polisen rapporterade för en tid sedan en handikappad för förargelseväckande beteende, men ärendet avskrevs eftersom åklagaren ansåg att det inte rörde sig om ett brott. Nu har Stockholmspolisen begärt en överprövning för att få utrett om dreglande kan jämställas med förargelseväckande beteende.


Det säger väl egentligen allt?

November 1998